Enkelspårsdrift
Enkelspårsdrift innebär att på platser där det finns två spår är det ena ur drift, av den ena eller den andra anledningen. Detta skapar mer trafik än planerat på kvarvarande spår, i båda riktningarna.
Ibland ställer man in vissa avgångar eller leder om trafik för att göra plats för att övriga ska kunna hålla tidtabellen.
Kontaktledning
Nedrivna kontaktledningar är en mycket vanlig orsak till järnvägens förseningar. Ibland rivs kontaktledningarna av träd vid storm, ibland är det på grund av kopparstölder som det blir kontaktledningsbrott.
Kontaktledningen för järnvägar utgör den ena ledaren för drivströmmen till elektriska tåg. Den andra ledaren, återledaren, utgörs av rälsen. Strömmen leds ned i järnvägsfordonet via en strömavtagare.
Kontaktledningen och delar av dess uppbyggnad kan ha upp till 16,5 kV vilket är dödligt även utan direkt beröring. Olyckor har skett när människor har klättrat upp ovanpå vagnar. När reparationer av kontaktledningen ska göras måste den kopplas ut samt säkerhetsjordas mot rälsen med en kabel som kläms fast ungefär som en startkabel, eller fästes med en kraftig magnet. Även när arbete sker nära rälsen stängs strömmen av, av säkerhetsskäl.
Rälsbrott
Ett rälsbrott är en skada i ett järnvägsspår som innebär att en räl (metallskenan som tågens hjul rullar mot) brister. Rälsbrott kan dels uppstå i vanliga räler men även i växlar och plankorsningar. Oftast uppträder rälsbrott som en vertikal öppning genom rälen. Dock förekommer det även mer komplicerade rälsbrott, exempelvis kan öppningen vara "sågtandsformad". Även rälsbrott där rälshuvudet (toppen av metallskenan) faller bort förekommer.
Konsekvenser av rälsbrott:
Det är ovanligt att rälsbrott leder till urspårningar eller andra olyckor, men om rälsbrottet exempelvis sker i en kurvas ytterräl eller om rälsbrottet leder till att rälshuvudet lossnar föreligger det en akut urspårningsrisk.
Förutom de säkerhetsmässiga konsekvenserna orsakar rälsbrott ofta omfattande störningar i tågtrafiken.
Signalfel och Stoppkörning
Titta utmed en järnväg när du t ex åker tåg eller kör över en järnvägskorsning, så ser du olika signalljus med mera. Detta är signaler. När dessa inte visar vad de ska visa, så är det ett slags signalfel.
Anledningen till detta är sällan fel i signalstolpen, men det händer att glödlampor i stoplarna går sönder. När en glödlampa i stolpen går sönder så ska signalen gå till ett säkrare tillstånd och slå om till rött så att tågen stoppas. Om den röda glödlampan går sönder så kallas det för svart signal, och det betyder också att tåget ska stanna. Lokföraren kan få tillstånd från trafikledningen för att rulla förbi en svart eller röd signal om trafikledningen bedömer att det kan göras utan risker. Stoppkörning. Men med restriktioner som låg hastighet. Detta skapar förseningar i trafiken.
Vid ett signalfel visar signalen rött (stopp) eftersom det är fel i anläggningen bortom signalen. Det kan till exempel bero på en trasig växel, ett urspårat tåg, ett ställverk som gått sönder efter ett blixtnedslag eller ett fel i spårledningssystemet som håller reda på tågens position.
Hur kan det bli fel i tekniken som håller reda på var tågen finns?
För att hålla reda på var tågen befinner sig så ligger det en elektrisk potential mellan höger och vänster räl. Den ena rälen är jordad och har potentialen 0 volt, medan den andra rälen har en potential på cirka 5 volt.
När ett tåg passerar så kortsluter hjulaxeln spänningen och potentialskillnaden mellan rälerna försvinner. På så vis vet man att ett tåg befinner sig på en viss sträcka, en så kallad spårledningssträcka. Hela järnvägsnätet är indelat i sådana spårledningssträckor på upp till 2,5 km. För att skilja sträckorna åt så håller den spänningssatta rälen antingen plus 5 volt eller minus 5 volt. För att separera sträckorna ligger en isolering mellan sträckorna. Problemet är att när rälen är sliten så kan isoleringen kortslutas.
Ett sådant spårledningsfel ger också ett signalfel.
Ställverk
Ett ställverk för en järnväg är en anläggning för att manövrera ett tågs väg genom ett spårområde på ett sådant sätt att säkerhetskonflikter inte uppstår. Detta sker genom att växlars lägen och hinder på spåravsnitt (tåg) först registreras och sedan genom att körbesked ges till tågen via antingen radiosignaler (GSM-R), elektromagnetiska meddelanden från spåret (baliser) eller optiska signaler utmed banan.
Manövreringen sker antingen automatiskt eller av en tågklarerare och innebär att en tågfärdväg reserveras vilket betyder att den lagda tågfärdvägen är hinderfri och att inga andra tåg kan komma in på tågfärdvägen.
Ställverksfel/Reparation av ställverk
Är ställverket sönder eller under reparation kan inte hinderfri väg garanteras, därför stängs ofta många spår av när detta sker.
Spårbeläggning / Spårledningsfel
Det kan även till exempel vara ett kabelbrott någonstans utmed spåret eller hamna föremål på spåret. Det kan också vara problem med kontaktledningen som hänger ovanför spåren och förser tåget med ström.
Järnvägen är indelad i olika sektioner eller block. Längs med hela banan löper en elektrisk krets, spårledningen. Om ett tåg ex. ska ankomma Halmstad norrut men har rött söder om Halmstad, beror det på att spårledningen framför är belagd/spåret är upptaget.
När inget tåg befinner sig just i den spårlängden är kretsen hel och berörda signaler kan visa grönt. När ett tåg befinner sig där bryts kretsen och signalerna slår om till rött (enkelt förklarat).
Om spåret inte är upptaget på sektionen/stationen framför men systemet ändå indikerar att spårledningen är belagd, har Spårbeläggning, eller ett spårledningsfel uppstått. Tågen måste då köra med nedsatt hastighet.
Växelfel
Växelfel är när spåren inte kan växla så att du kommer in på ett annat spår, tågens version av korsningar.
Växelfel på vintern
Vanligast är att isklumpar faller ner i växeln när ett tåg kör förbi. När växeln sedan ska läggas om så ligger isen i vägen och den fastnar. När växeln inte sluter helt så går det inte att få grönt i signalen framför den. Om ett tåg ändå kör över så riskerar tåget att spåra ur. Nästa tåg som kommer måste få tillstånd att passera, föraren måste kanske ut och hacka bort isen, det bildas kö och förseningarna är ett faktum.
Det är ofta ett ganska omfattande och pilligt jobb och måste alltid göras för hand med spätt och växelkvast. För sålänge en växel inte är i kontroll, är den därmed obrukbar och därmed stoppande och därmed ett hinder som i sin tur orsakar förseningar och tågköer som i storstadsområdena ofta blir bestående och omfattande. Normalt finns det växelvärme till växlarnas känsliga delar, växelvärmen har tokhög effekt och smälter stora mängder snö och is och håller den normalt isfri. Men när tåg passerar lossnar ofta rejälta isklumpar, ibland på flera hundra kilo i växlarna. Då finns ingen växelvärme i världen som kan smälta detta utan detta måste plockas bort för hand.
Andra typer av växelfel
Andra växelfel är tex havererat motordrev. Det är alltså den mekanik och motor som styr växelns rörelser. Då måste den repareras vilket ofta tar lång tid tyvärr. En växel är den känsligaste delen på järnvägen och oftast den som krånglar mest.
I och med att signalen före visar stopp vid växelfel kan det även annonseras ut som signalfel.
Lättläst
